Det är härligt - och förvirrande - att höra så många språk på en gång som man gör på denna turen med M/S Sjøkurs till Sail Husavik-festivalen på Island. Norska, svenska, färöiska, danska, islänska, engelska, tyska och spanska hörde jag under vår första dag i Husavik.
Som tvåsprååkig från barnsben (engelska/svenska) har jag alltid varit intresserad av ord och deras ursprung. När jag flyttade till Norge var det en självklarhet, och inte minst en glädje, att lära mig norska. Efter de första årens branta inlärningskurva är det numer glest mellan de stora språkliga aha-upplevelserna.
Det gör det extra roligt att komma till platser som Färöarna och Island! Plötsligt jobbar språkdetektiven på högvarv. Det är mycket man kan förstå av skriven färöiska om man kan lite grann om nynorsk och väst- och sydnorska dialekter. Att hänga med när de pratar är svårare, helt till de slår över på danska, eller götadansk, som de kallar det. Det är enligt mig världens mest begripliga danska! Låter som en fin västnorsk dialekt med några danska ord här och där. Heja Färöarna!
Islänska är betydligt svårare. Här i Husavik känner jag mig inte längre så språkligt rik. Ett och annat är att förstå, men jag märker att jag raskt slår över till engelska. Av och till får man inse sina begränsningar.
Det är inte alla som är lika intresserade av språk som mig och det behöver man heller inte vara för att kommunisera med varandra på nordiska. Det har varit tydligt ombord på M/S Sjøkurs. Efter några timmar pratar svenskar och norrmän med varandra som om de aldrig gjort annat. Bara viljan finns så är det inget större hinder att man talar olika språk.
Text och foto: Karen-Maria Andersson
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar